Viddinsida

Tills döden skiljer oss åt

att leva utan hjärna

Vissa dagar känner jag inte igen mig själv.

Det känns som om min hjärna blivit punkterad.

Jag har svårt att hitta ord och om jag ska förklara något, kan jag tappa bort mig mitt i meningen.

Jag kan inte läsa böcker. Eller en längre artikel i tidningen.

Det går liksom inte att få in vad jag läser.

Blicken hoppar runt i texten.

Jag stannar hellre hemma helt själv än går på tillställningar med folk jag knappt känner eller inte känner alls.

Jag e rädd för att jag ska göra bort mig.

Jag vill inte känna mig tvungen att prata med folk.

Just nu trivs jag i mitt eget sällskap.

Vi var på bröllop i lördags, med förutbestämda platser.

Jag hamnade långt ifrån Micke. 

Jag trodde jag skulle ta på mig jackan och åka hem. 

Men beslöt mig för att klara av det, att sitta med främmande människor och faktiskt prata.

Jag klarade det och hade ändå rätt trevligt.

Småsaker för många, men väldigt påfrestande och jobbigt för andra.

Jag har sådan ångest ibland att behöva ge mig ut, där folk kan tycka saker om mig.

Att jag e tjock OCH har tights. 

Jepp, jag vet om det, men har inte lyckats med någon diet. Jag e för beroende att godsaker.

Jag e inte dummare för det. För att jag e tjock alltså. 

Lite mindre attraktiv möjligtvis. Men jag behöver inte få den uppmärksamhet som många vill ha, självklart e det inte fel att få höra att man ser bra ut ibland, men jag e jag, tjock eller smal.

Läkaren förlängde min sjukskrivning idag.

Jag ska fortsätta jobba 50% 7 veckor till.

Hon rekommenderade mig att börja ta de antidepressiva nu. 

Jag gjorde en skattning på hur jag låg i depressionen när jag var där i februari. Och nu 6 veckor senare ligger jag på samma: måttlig depression. 

Jag vill ju va glad alltid, så imorgon startar jag med 1/4 dos. 

Börjar med en väldigt liten dos på 25 mg för att jag e livrädd för biverkningar.

Nu KAN det bara bli bättre! 

Jag tycker att du ser jätte fin ut på alla bilder! Trivs du med tights, så ska du få ha det, försök sedan att skita i andras åsikter! Oftast är det bara avundsjuka personer eller personer med för mycket fritid som ens orkar bry sig=)

Kram till Dig och hoppas att du blir bättre.