En sten föll

Ännu en sten föll från mitt bröst.
Jag har fått tag på en psykolog och remissen e påväg dit.
Äntligen!

Äntligen ska jag få prata ut med någon utan att känna att jag för över mina tyngder på denne.
Plötsligt ser jag ljuset i tunneln komma ett steg närmre.
Jag känner mig väldigt nöjd med mig själv som idag har ringt till 10 olika mottagningar å bara en svarat, utan att jag gett upp.
Jag har bestämt mig.
Jag ska aldrig mer gå in i mig själv så som jag gjort.
Dels för min egen skull, dels för folk runt omkring mig som fått uppleva min gråa sida.
Nu kan det ju bara bli bättre.

Läkarsamtal på tisdag. Kommer kräva en förlängning av sjukskrivningen några veckor till. Så jag har en chans att blicka framåt.

Har även tid på diabetesmottagningen på tisdag.
Blir en hektisk dag med jobb på förmiddagen.

Ska lägga ut vårt datorbord på blocket nu.
Vi har ingen plats för den i huset, ingen användning heller. 
Jag e glad. Den e så himla ful. Passar inte alls in i vårt möblemang 😊.

Ska nog ta mig ner i källaren å försöka leta fram lite vårjackor. Å se vad där finns till barnen. De behöver kanske nya. 

Hej

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0