Viddinsida

Det har hänt för mkt för att jag skulle orka skriva. Sen e folk så skadeglada att jag inte velat bjuda de på smaskigheter.

Vi gifta oss. Och det blev en dag jag alltid kommer minnas. Allt blev så himla perfekt till slut.

Vi e evigt tacksamma till alla som kom å delade vår fantastiska dag med oss!

Den 19 augusti var min första jobbdag efter semestern.

Men jag kom inte till jobbet den dagen.

Linnéa fick ett epileptiskt anfall.

Jag som brukar vara cool lugn, sprang runt här hemma i panik. Jag trodde hon skulle dö från oss.

Hon åkte in med ambulans och hämtade sig bra evigt några timmar.

Vi har varit på massa undersökningar och de visade att hon har en viss epileptisk aktivitet bak på höger sida av hjärnan, mest vis sömn.

Känns inte vidare tryggt på natten å jag vaknar för minsta lilla.

Hon får medicin (trileptal) morgon och kväll som ska göra att hon inte får fler anfall.

Sedan hennes anfall har jag inte varit mig själv.

Jag har sjunkit in i mig själv och går på högvarv hela tiden. Jag har inte längre lust med något. 

Jag vill egentligen bara ligga i min säng och sova bort dagarna. 

Men det finns det inte tid till.

Ja, jag måste skaffa hjälp men jag pallar inte.

Jag har iaf börjat träna 2 gånger i veckan som ska utökas till 3 sen när jag fått upp konditionen.