Viddinsida

Tills döden skiljer oss åt

Ett brev till min kommande tonåring ❤️

Du var så liten å skör en gång i tiden. Startade livet i kaos. 

Nu har du växt upp å blivit en "mellanflicka" som du brukar säga.

Världens mest underbara Mellanflicka!

Du förändrade våra liv när du kom till oss. Du gjorde oss vuxna och ansvarstagande. 

Vi blev tvugna att skydda det mest värdefulla vi hade!

Ibland funderar jag på hur mitt liv hade sett ut idag om du och Lovisa inte fanns!

Men jag kan inte se mitt liv utan er. Ni e mitt liv!

Detta inlägget e till dig Linnéa.

Och jag hoppas att du en dag om sådär 10 år kan läsa det och förstå hur mkt vi älskar dig.

Jag antar att du e mitt i tonårskrisen om 10 år.

Jag har också varit där.

Jag hatade mina föräldrar för att jag skulle vara hemma kl 21! Alla andra fick ju vara ute till 22..!

Jag avskydde frågan om vart jag skulle, det kunde ju de ta å skita i.

Varför fick jag inte gå ut med korta kjolar å urringade linnen?

Idag vet jag ju varför.

Och om 10 år e det garanterat ännu värre än när jag var 14, vilket var för 14 år sen idag. Jepp, stengammal, jag vet. 

E ju född på 1900-talet..

Du kommer gå igenom en hel del i dina tonår.

Det var en jobbig tid.

Man gjorde massor med idiotiska saker, började röka, dricka sprit osv.

Tro det eller ej, men det blev en rätt bra människa av mig endå.

Tveka aldrig att ringa mitt i natten, full som en kamel, jag och pappa kommer och hämtar dig.

Blir vi arga så e det ENDAST för vi e oroliga!

Gå i skolan, gör dina läxor! 

Sträva efter det du vill bli (idag vill du bli en doktor), undersköterska som din mor, brevbärare som Madeleine, snickare som Kristoffer.. Bli vad du vill, bara du skaffar dig en inkomst och ett bra liv. Lova mig det Linnéa!

Hitta dig en bra man eller kvinna som visar dig respekt och som kan älska dig oändligt. Skaffa barn eller skit i det!

Barn gör dig inte viktigare i samhället, men du får uppleva den fantastiska kärleken som man inte kan ge eller få av någon annan än sitt barn. 

Glöm aldrig Älskling, du e fantastisk på alla vis!

Jag älskar dig! Glöm inte det! // mamma

Åhh så fint skrivet. Blev helt piggig när jag läste det.
Kram

Åh vilket härligt brev! Kul ide. Har du skrivit ut det?
Tycker inte alls att du låter gammal när du skriver att du var 14år för 14 år sedan..jag var tvungen o räkna på det:P
Jag har varit tillsammans med Henke i 11år, DÅ känner man sig gammal;) haha

Kram till dig