Glömde ju berätta
Jag pratade med läkaren om förlossningen, jag hann bara säga att jag va rädd, sen börja jag tjuta!
Jag har lätt till gråt även om jag inte e gravid, så jag blev inte chockad direkt!
Iaf.
Vi gick igenom riskerna med snitt, men de kände jag redan till!
Läkaren förstod varför jag ville ha planerat snitt!
Men som ni skriver, man kan ju inte ha samma otur 2 ggr... Väl?
Självklart hade jag absolut velat ha en vaginal förlossning, helt klart!
Vill ju känna min klibbiga bebis på mitt bröst å få vara med henne hela tiden!
MEN jag gick över 12 dagar å räknar med att jag garanterat hade gått över flera dagar denna gången!
Men jag får inte gå över tiden och kommer därför behöva sättas igång, å eftersom jag räknas som förstföderska så kommer det ta 100 år med värkar så det kommer garanterat sluta med akut snitt ändå!
Ska iaf prata med bm om mina tankar vid nästa möte den 7/12, för att sedan träffa läkaren igen och bestämma vilken slags förlossning som känns bäst!
Sitter på bussen till jobb nu!
Ska lämna min jobbjacka, nycklar å id-bricka!
Fattar inte varför jag ska lämna min id-bricka å jacka!
Allra minst min id-bricka!
Det e mitt namn å foto på den, så ingen annan kan ändå använda den!!??
Jaja, bäst att lyda!
Foglossningen har förflyttat sig till mitt blygdben och jag har sovit som en röv inatt!
För så förbannat ont att röra på benen!
Gå e inte heller lätt!
Vaggar som en anka!
Strax framme!
Tack för era kommentarer :)
jag räknades också som förstföderska med keane ocg det tog inte 100 år , 4 timmar allt som allt på förlossningen och 4 hemma. min tjejkompis som blev igångsatt med första tog det 6 timmar allt som allt :) . jag hoppas ni kommer fram till det som blir bäst för dig o bebisen :)
